Trygghet och statlig närvaro

Tilliten mellan invånare och stat är en av de viktigaste byggstenarna för det starka samhället. För att skapa den tilliten behöver invånarna känna en trygghet i att samhället finns där för dem. Under alldeles för många år har utvecklingen gått åt fel håll och statliga aktörer som exempelvis polis och arbetsförmedling, har lämnat kommun efter kommun i en centraliseringsvåg. Detta har den S-ledda regeringen börjat åtgärda genom att skapa statliga servicekontor runt om i landet och länet, där statliga myndigheter kan samlas i en lokal. Takten i öppningen av dessa kontor behöver öka. Starkare politisk styrning behövs för att garantera statlig service i hela landet.

Var man än bor i länet ska man vara trygg i att ambulans, räddningstjänst och polis ska komma när man behöver det. Vid olycksfall och hastig sjukdom ska den akuta vården vara snabbt på plats. Sjukvårdspersonal i ambulanser och ambulanshelikopter ska ge kvalificerad vård redan i hemmet eller under transport. Och krävs det ska ambulans, ambulanshelikopter och ambulansflyg kunna föra patienten vidare till vård i Östersund, Umeå, Trondheim eller andra sjukhus i Sverige och Europa.

En mycket viktig del i länets beredskap för olyckor och andra allvarliga händelser utgörs av räddningstjänsten som ofta är först på plats. Arbetet utförs till största del av deltidsbrandmän som ger av sin tid för ett tryggare lokalsamhälle. Fjällräddare och eftersöksjägare är exempel på engagerade personer som också de har stor inverkan på länets trygghet. De ekonomiska förutsättningarna och återväxten inom räddningstjänst, fjällräddning och eftersöksjägare är viktigt för ett fortsatt tryggt län.

Polisen har en grundläggande roll i ett demokratiskt samhälle, att upprätta lag och ordning. Polisens uppdrag förändras inte beroende på var i landet den verkar. Grunduppgiften är densamma. Därför måste polisens närvaro i hela landet vara fortsatt prioriterad. Polisen bör, i likhet med räddningstjänsten, införa inställelsetider vid prioriterade larm, det vill säga en maximal tid som en hjälpsökande behöver vänta. Inställelsetider skulle öka transparensen, tydliggöra det allmännas krav och förväntningar på polisen, möjliggöra ansvarsutkrävning och fungera som ett riktmärke.

I många delar av vårt land har vi de senaste åren sett en utveckling där gängbrottslighet brett ut sig och skjutningar har blivit en allt för närvarande del av vardagen i många bostadsområden. Jämtlands län ska aldrig hamna i den situationen! Samhället ska gemensamt motverka och bekämpa brotten, men också brottens orsaker. Jämtlands län är en i grunden trygg plats, och för att det ska förbli så krävs starkt fokus på barn och ungas livsvillkor. En framgångsrik brottsbekämpning förutsätter tidiga förebyggande insatser och hela samhällets engagemang.

Samhället ska alltid erbjuda ett bättre alternativ än ett liv i kriminalitet. I första hand handlar det om att erbjuda alla unga en bra utbildning, en meningsfull fritid, ett första jobb och möjlighet att flytta hemifrån.

Varje år utsätts kvinnor i vårt län för våld av män de har en nära relation till. Hustrur, flickvänner, mödrar, döttrar och systrar misshandlas och dör. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra! Hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel med människor för sexuella ändamål hör inte hemma i vårt län. Kvinnor och flickor har rätt och ska ha möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Mäns våld mot kvinnor och barn hänger ihop med makt och kontroll.

För att bekämpa mäns våld mot kvinnor krävs stora insatser från flera aktörer, till exempel polis, socialtjänst, kvinnojourer och sjukvård. Men det räcker inte. Hela välfärden behöver mobiliseras för att upptäcka och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Här har både region och kommuner ett viktigt ansvar som arbetsgivare. Länets kommuner och regionen ska bedriva ett systematiskt arbete för att stödja medarbetare som utsätts för våld av en partner, sprida kunskap och säkerställa att frågan blir lyft på arbetsplatser. Även föreningslivet är en viktig aktör för att på motsvarande sätt stödja och hjälpa våldsutsatta. Strategier för att stoppa mäns våld mot kvinnor bör utvecklas i samverkan med kvinnojouren i länet.

Beredskap

Coronapandemin liksom de senaste årens skogsbränder har visat på behovet av att stärka den generella beredskapen i samhället. Det kraftigt försämrade omvärldsläget efter Rysslands invasion av Ukraina innebär att länet behöver intensifiera beredskapsarbetet ytterligare. Särskilt viktig verksamhet måste ha förutsättningar att fungera också vid höjd beredskap eller krig. Viktig infrastruktur såsom IT-system och vattenförsörjning måste säkras.

Jämtlands län är utpekat som strategiskt viktigt geografiskt område i händelse av kris eller krig. Försvarsmakten har därför påbörjat en återetablering i länet genom inrättandet av Fältjägarkåren. Det är av stor vikt att försvaret fortsätter stärkas i länet, både genom en utveckling av Fältjägarkåren men också genom ett fortsatt starkt frivilligförsvar.

I spåren av klimatkrisen kommer extremväder som värmeböljor och kraftiga oväder bli ett allt större problem. Detta ställer stora krav både på samhällets infrastruktur och på enskilda verksamheter i länet. Kommuner och regioner har ansvar för sina verksamheter också vid kris. Förutsättningarna skiljer sig dock markant över landet: stora kommuner har helt andra ekonomiska och personella resurser, medan mindre kommuner har en mer begränsad kapacitet att kunna kraftsamla vid svåra påfrestningar. Staten måste bidra till att utjämna förutsättningarna i att upprätthålla en likvärdig krisberedskap över hela landet. Tillsammans med Länsstyrelsen har flera av länets kommuner upprättat trygghetspunkter, inom ramen för SOT-projektet. SOT står för service och trygghet. Vid händelser som leder till störningar på samhällsviktig verksamhet, exempelvis långvariga strömavbrott, drivmedelsbrist, ska det vid dessa trygghetspunkter vara möjligt att komma i kontakt med räddningstjänst, tanka och att få tillförlitlig information. Länets aktörer ska samlat fortsätta att, utifrån lokala förutsättningar, utveckla trygghetspunkter.

Jämtland är ett stort län med en utspridd befolkning. Det är därför nödvändigt att arbeta med trygghetsskapande åtgärder i hela länet. I ungefär hälften av landets kommuner finns så kallade Frivilliga resursgrupper; i länet finns idag en frivillig resursgrupp i Härjedalen. De Frivilliga resursgrupperna består av personer som är medlem i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna och fungerar som en extraresurs vid krissituationer. Det är respektive kommun som väljer att starta en Frivillig resursgrupp och som avgör dess inriktning och i förekommande fall väljer att kalla in gruppen. Erfarenheten visar att Frivilliga resursgrupper är ett resurseffektivt sätt att höja den lokala krisberedskapen och samtidigt stärka banden mellan kommunen och dess medborgare.

Socialdemokraterna i Jämtlands län ska arbeta för:

  • Fler statliga servicekontor i länet
  • Att införa inställelsetider för polisen vid prioriterade larm
  • Att stärka det förebyggande arbetet mot kriminalitet
  • Att region och kommuner ska ha ett tydligt strategiskt fokus på att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
  • Att utveckla länets trygghetspunkter
  • Att fler Frivilliga resursgrupper etableras i länet
facebook Twitter Email